Näringslivet i Örebro

Örebro har idag ett växande arbetsliv och ett rikt näringsliv. Så har det dock inte alltid sett ut. Örebro var från medeltiden fram till och med 1800-talet en viktig handelsstad.

Örebro har idag ett växande arbetsliv och ett rikt näringsliv. Så har det dock inte alltid sett ut. Örebro var från medeltiden fram till och med 1800-talet en viktig handelsstad. Men under 1800-talets mitt, som en följd av den minskande handeln och dess sjunkande betydelse, bredde sig en stor fattigdom ut i staden. Samtidigt utsattes staden för en enorm brand år 1854 där mer eller mindre hela centrala Örebro brann ned. Branden utbröt i Fenixhuset och satte all närliggande bebyggelse i brand. 92 gårdar gick upp i rök och mer än en tredjedel av stadens invånare blev bostadslösa. Efter branden fick staden börja om på en ny kula och många menar att branden blev en slags slutpunkt för ’det gamla Örebro’.



Efter branden kom bättre tider för staden. Man började få igång industrin och allt fler industrier grundades i staden. Högkonjunktur rådde i staden och stadsplanen ökades av arkitekten Fridolf Wijnbladh. Den gamla bebyggelsen fick lämna väg för breda, raka gator och påkostade stenhus. Örebro skulle bli en modern och industriell metropol.



Industrin tog fart med en stor tändsticksfabrik till att börja med. Runt den poppade många mindre industrier upp, inom diverse olika branscher. Bland annat grundades Ekströms, som producerar nyponsoppa och liknande, under den här tiden. Med en livlig industri frodades även byggbranschen som var väl sysselsatt. Samtidigt fortsatte Örebro vara en ort med bra kommunikationer och strategiskt läge i landet. Järnvägen kom till staden, och med den även en lokverkstad, vilket ytterligare bidrog till en växande stad.



Under slutet av 1800-talet växte skoindustrin i staden och under en tid producerades mer än hälften av alla skor i landet i Örebro. Fler och fler industrier och fabriker grundades och stadens invånarantal ökade dramatiskt under den här perioden. Mellan år 1850 och år 1890 tredubblades befolkning från 5 000 till 15 000. Och 20 år senare hade befolkningen dubblats igen. Fram till år 1950 hade stadens invånarantal tiodubblats på 100 år och 50 000 personer bodde i staden.



Efter andra världskriget fortsatte staden att expandera och i slutet av 60-talet bodde nästan 100 000 personer i Örebro. Nu började dock skoindustrin konkurreras ut av utländska fabriker, och en åt gången började fabrikerna i Örebro slå igen. Den sista skofabriken producerade sina sista skor på 1970-talet och idag finns ingen av de gamla fabrikerna kvar. Många andra av stadens gamla industrier har även de slagit igen eller flyttat. Bland annat hade Örebro en stor kexfabrik som senare köptes upp av Göteborgskex och flyttade från staden. Staden hade även ett stort pappersbruk som gav många arbetstillfällen i många år. Bruket grundlades år 1901, blev senare ett kartongbruk och lades ned år 2010.



Emellertid har staden fortsatt växa och idag bor omkring 140 000 personer i Örebro. Näringslivet är idag mångfacetterat och inte så industritungt. Kommun och landsting är de största arbetsgivarna tillsammans med ett antal statliga verk som exempelvis Statistiska centralbyrån.



Det finns även flera stora eller medelstora företag i staden utspritt över olika branscher och utbildning är fortfarande en stor näring i staden. Örebro universitet är ett av landets mest ansedda och drygt 16 000 studenter studerar på utbildningar inom ekonomi, samhällsvetenskap, humaniora, juridik med fler. Till universitet hör även Idrotts- och lärarhögskolan, Musikhögskolan och Grythyttans restauranghögskola.



Örebros huvudnäringar är idag utbildning, logistik, industri och handel. Bland de största privata arbetsgivarna i staden finner man E.ON, Atlas Copco, DHL, Ekströms och NEA. Dessutom har SJ kvar sina verkstäder i staden. I staden finns även Roberts AB som äger rättigheterna till must-essensen som används ibland annat julmust samt exklusiv rätt till läsken Champis.